lifeofhagen

Idag kände jag resultat av träningen! Jag råkade spänna benet, och då kände jag värsta brödlimpan jäsa upp till en... Ja, vad ska man säga, bränd bulle? Det var hårt i alla fall. Vad fel allt låter, det blev bara äckligt av den liknelsen... Det jag försöker komma fram till är att jag har muskler där jag aldrig har haft muskler förr! Eller så har jag kanske haft dem, men nu har jag väckt dem från sina eviga vilor.

 

Så här långt i inlägget skulle man ju kunna fråga sig om jag är full eller drogpåverkad eller nåt, men så är icke fallet. Jag är bara utsatt för en externredovisningskurs! Det är inget värre än att jag kommer kugga och få plugga på mitt icke-existerande jullov till omtentan som är precis efter vi börjar.

 

Obs för fortsatt random text.

 

Inte för att köra med en negativ inställning liksom. Man får se det som att de timmarna om dagen jag lägger ner i alla fall reducerar kommande pluggtid. Jag får se det som ett tillfälle för inlärning. Eller jag vet inte. Men får man verkligen klaga? Man vet ju att det är tidskrävande att plugga på universitetet, och ändå tar jag på sig det, så får man verkligen klaga och skriva bittra inlägg på facebook om saken då? Det är ju minst sagt självförvållat, men jag känner att jag blir ännu mer galen om jag ska försöka pracka på mig själv anledningar att inte påstå att det är drygt. Det är jobbigt, och jag säger det mer än gärna, men det kommer fan gå ändå.