moshpit?
Men jag hängav mig. Vi stod vid ingången redan 20 minuter innan den fantastiska kundkortskvällen. Sen kom vi på att affären ju faktiskt är öppen även innan den fantastiska kundkortskvällen började klockan fyra. Så vi bröt vår uppladdning och gick in, allt flöt på, tills vi kom till godiset. Tänk en manisk myrstack av människor med en blandning av panik och målmedvetenhet i blicken, som krigar för att nå fram till den ultimata godissorten. Vi snackar liv och död. Jag fann en allierad i en söt liten pensionärstant, och genom en tyst överenskommelse samarbetade vi. Hon hade sin korg som hon plöjde fältet med, och jag höll upp locken för henne. Två är starkare än en.
Sen bröt helvetet löst, människans mest primitiva basala sidor kom fram, och det var eliminering av de svaga som gällde. Jag har aldrig sett så många människor samtidigt rationalisera sig till exakt varför de behöver just två paket örtsalami som idag. Jag var en av dem. Salami är gott. Vad ska man säga? Köerna sträckte sig genom HELA AFFÄREN, utan överdrift, vi laddade ett basecamp i kön. Vi hann nog med att lösa några världskriser innan vi kom fram. Men allt var värt det, vi kom alla segrande ur striden. Det var ju trots allt fantastiska rabattpriser.
Undrar hur många som blev ihjältrampade egentligen. Jag ska yrka på att någon sätter upp ett monument över de modiga förlorade själarna den där ödesmättade kundkortskvällen på Hemköp i Ryd...
HAHAHAHAHAHAHA
fan vad duktig du är på att skriva :) Som sagt vi kom levande ut ur striden. Du kände ju att du var på väg till krig idag med, kanske ngt tema?
Världsproblemen löstes ganska lätt 3 mot 1 (och den personen ville ju egentligen) ^^ haha
Krisgrupper efter strid är något att fundera på! Kanske ska hemköp och coop-kunder få mötas i en annonym grupp? Som sagt, fler är starkare än en.